Idag är det en lite sorgsen dag. Min kära Puma har flyttat  . Hon var ju början till min kennel och kommer alltid att ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta. En stor tröst är att hon kommit till världens bästa hem. Hon kommer nämligen att bo hos Stig och Anne-Marie Hedman nere i Ullared. Tack SNÄLLA för att ni tar hand om henne. Deras dotter Britt har som jag sagt tidigare Pumas son Leo hos sig. Så nu får mor och son återförenas. Bägge hundarna kunde inte ha det bättre och jag önskar att jag hade ett dussin av människor som dom.

Nu får Puma det liv som hon verkligen förtjänar efter lång och trogen tjänst som en alldeles utmärkt avelstik. Det är tikar som henne man önskar sig när det gäller avel.

Så TACK än en gång till er för att ni finns för mina hundar    .

Ja, då var både jag och Nova hemma igen. Igår hämtade jag och Malin henne hos Kristina. Hon har haft det väldigt bra där. Vi fick även trevligt sällskap med oss, Rose-Marie, så himla kul att hon följde med. Det är så roligt att träffa Kristina och Rose-Marie.

På kvällen bjöd Malin mig på en supergod middag. Vi tittade också på melodifestivalen och åt massor av chips och dip. Efter det var vi totalt utpumpade.

Jag vill tacka Kristina för att hon tagit så bra hand om Nova, Rose-Marie tackar jag för otroligt trevligt ressällskap. Sen vill jag speciellt tacka Malin för att hon tagit hand om och pysslat om mig så mycket i helgen. Du är BÄST  .

Ultraljud är bokat. Återkommer med resultat. 

Nu är Nova klar för hemfärd. På fredag åker jag tåg ner till Malin ( min dotter i Gävle ). Lördagmorgon lånar vi bilen av Malins sambo och åker till Kristina. På kvällen ska Malin bjuda ut mig på middag och söndagförmiddag tar jag tåget hem till Östersund igen. Ska bli så roligt att komma ner till Gävle och bara få umgås ett par dagar bara jag och Malin. Det blir ju inte så ofta vi träffas nu då hon började skolan i höstas. Jag fick ju ha henne här hemma i 3 veckor i julas förstås, men det känns som jättelänge sedan.

Nu är det bara att vänta i drygt 3 veckor innan det kan göras ett ultraljud för att se om kärleksresan bär på någon frukt ( hoppas hoppas hoppas ). Jag kommer att göra ett ultraljud i början av mars. Ici ska förmodligen börja löpa någon gång i mars/april och då kommer hon att paras. Hane till henne är inte 100% klart ännu så det återkommer jag med senare. 

Äntligen är Nova parad. Pratade med Kristina idag och det hade blivit en jättebra parning med en väldigt lång hängning. Till och med Breaker började tycka att dom satt ihop lite väl länge. Nova tycker att han är en otroligt stilig karl och viftar och viker svansen åt honom och han i sin tur tycker tydligen att hon är en snygg brud som luktar väääldigt gott. Inga problem där inte. Tack snälla Kristina för lån av hane och proffshjälp med parning. Det är så här enkelt det ska gå till.

Nu blir det förhoppningsvis valpar här i mitten av vecka 14. Många flickor önskar vi oss.

Tänk er den här bilden utan marsvin men med hennes egna bebisar istället. jag tror att Nova kommer att bli en väldigt snäll mamma.   

Klockan 04.00 kördes bilen ur garaget i morse. Då for jag och Linda till Maggan. Linda skulle vara hundvakt för Maggan följde med mig till Kristina, Cimarosas kennel. Halv 5 åkte vi från Maggan. Det är skönt att åka den tiden för man är nästan ensam på vägen. När vi kom till Sveg så blev väglaget rejält halt. Det blev till att köra 50 max 70. En långtradare hade åkt av rejält och polis och bärgare var där när vi for hem för att ta hand om den. Vi såg flera spår av avåkningar på vägen ner. Vi kom fram till Kristina vid 11 tiden och då fick vi kaffe och chokladkaka fylld med päron med vispgrädde till. Lunch serverades en stund senare, hur gott som helst. Man blir verkligen väl omhändertagen hos henne. 

Nova ska nu vara hos henne ett tag framöver och jag hoppas på små valpar i april. Tack snälla Maggan för att du följde med mig, alltid lika trevligt med ditt sällskap. Tack även till Linda som var hundvakt så att Maggan kunde följa med mig. 

Vad härligt det är med en riktig vän. Nu till helgen ska jag ju åka ner till Dalarna med Nova... och vad händer då?  Jo, hela ryggen och det vänstra benet börjar naturligtvis att värka som f...n. Tror att jag håller på att få ett diskbråck igen. Så fort jag sträcker på benet så får jag ett himla sendrag och skinkorna är bortdomnade och det känns som är fyllda med kallvatten så det ilar ganska rejält neröver. Turen på ca: 100 mil tur och retur känns ju sådär i dagsläge. Men vem är då så gullig och ställer upp och följer med mig och hjälper till att köra när det blir för besvärligt ? Det är här det här med en riktig vän kommer in, Maggan  . Jag är så glad att jag har henne som vän. Hon är en person som man alltid kan lita på och som ställer upp i ur och skur. Här  "offrar" hon en hel helg när hon är barnledig och åker med mig till Kristina, när hon bara kunde vara hemma och ta det lungt. Vi planerar att åka vid femtiden på lördagmorgon och kommer säkert inte hem före tolvtiden på lördagkväll/natt. Då hon också har problem med ryggen vet jag att hon är orörlig på söndagen hon med. Egentligen kan man väl fundera på varför såna här "kärringar" gör dom här resorna. Det har ju blivit några med åren för oss tillsammans. Även om man dras med denna värk är det svårt att låta bli för " hunderiet " är ju något som man verkligen lever för. Så jag kan väl bara varna alla som är ute på vägarna där neröver.... här kommer två knaggliga

ålderstigna damer.  

Äntligen har Nova börjat löpa. Så nu till helgen bär det av ner till Kristina på kennel Cimarosas. Jobbigt för kroppen att sitta och köra så långt, det blir ungefär 100 mil tur och retur. Men vad gör man inte för kärleken  . Nu handlar det väl kanske inte så mycket om Novas kärlek till Breaker, utan mer om min kärlek till små hundvalpar    . Det finns ju inget som är så ljuvligt som att ha en kull med valpar även om det är en del jobb med det också. Hoppas bara att damen behagar att bli dräktig nu också. Det har ju inte gått något bra att para henne förut men det skyller jag helt och hållet på mig själv. Det är ju inte så enkelt alla gånger att man bara kan släppa ihop tik och hane och tro att dom ska fixa resten själva. Oftast behöver dom lite hjälp och där brister mina kunskaper att hjälpa på bästa sätt så att man inte stör dom allt för mycket. Så därför känns det skönt att man får "proffshjälp" nu. Så förhoppningsvis blir det valpar den här gången. Enda gången man nästan ser fram emot pinkpölar och små bajshögar  .

Ici kommer också att få följa med så Kristina får träffa henne och se vilken stilig dam det blivit av henne. Cola får följa med och träna bilåkning då hon kräks väldigt mycket när hon åker bil. Då kan det vara skönt för henne att ha Ici med sig så hon inte behöver åka själv. Första valpen jag har som kräks så här mycket, det är skitjobbigt.

Nu blir det lite bad och pälsvård i veckan så dom ser respektabla ut inför resan. Med Cola känns det lite onödigt att bada och fixa för man vet ju inte hur hon ser ut när vi kommer fram pga. allt kräkande. Men jag vet iallafall att hon var uppiffad innan vi for.  

Till sist så vill jag även gratulera Maggan till hennes tre små valpar.
Gratulerar här då det inte går att kommentera på hennes blogg.
Maggan vad har hänt?

Äntligen är det slut på alla dessa helger. Visst är det skönt med helgerna, men det är ganska skönt när det blir som vanligt igen med vardagen och dess rutiner. Smilla har gjort sin första vecka på skolan nu efter lovet och det kan jag säga, HÄRLIGT med hennes rutiner igen. När hon är ledig blir inget som vanligt, det blir sena kvällar och sent upp på morgonen. Härligt med sovmorgon? Javisst, men kanske inte så länge som framåt 11-tiden på dan. Här hos oss funkar det som så att så länge vi sover, så länge sover också hundarna. Även dom har blivit sömntutor på helgerna.

Nu går jag bara och väntar på att Nova ska börja att löpa, men det verkar ta sin tid. Hon blir säkert som sin mor som har 10 - 11 månader mellan sina löp. Vi har även fått tillökning i familjen genom att min dotter Malin har införskaffat sin första Pomeranian. Hon har fått den stora äran att ta lille Bless ifrån RMS. Han är bland dom abslout sötaste hundar jag har träffat. Synd bara att Malin bor så långt ifrån mig så det blir alldeles för långt  mellan gångerna som jag får träffa honom. Tur att hon kommer upp till Östersund i slutet av februari då det ät Republikens Hund. En årlig tillställning som man inte kan missa.

Cola har blivit 4 månader så nu väntar vi bara på någon inoffutställning så vi får börja träna inför dom större utställningarna till sommaren. Tror att det var den 20 mars det blir SKK/JH:s inoff ute på F4. Den ska vi naturligtvis anmäla till.